Allways wrong...

Var i helgen ute och svängde runt. efter att ha betalat inträde på BarBar, druckit en öl och sen dragit till KGB där man också betalat inträde men sen drog då de andra vännerna inte kom in pga för mycket folk hamnade jag och min syster till slut på club Anchor. Ankaret är som bekant en hårdrocksklubb där man måste ha jeansjacka och långt hår för att få komma in. Nej kanske inte men det är i alla fall ett hårdrocksställe.
Det var sanslöst mycket folk, säkert 30 meter kö och det första vi hörde var "minst tio ut sen en in" men då min syster jobbar i den där branchen och känner varenda kotte så fick hon mig att bryta mot principerna och alltså bara vandra rakt in i 80-talet hårdrockar-massan.
det första underliga jag funderade över var hur fan en enda beställning i baren blev rätt. det var så sanslöst hög musik i allmänt att man var tvungen att antingen använda fylleteckenspråk eller luta sig över baren och skrika i bartenderns öra för att få fram vad man vill ha. (alla hårdrockare verkar dricka budweiser eller ren vodka förresten så det är kanske inte så svårt att gestikulera fram). Dessutom var (vad jag såg) den största delen av ljudanläggningen placerad över baren just så det var inte konstigt att musiken var ännu högre där.
Jag la till minnes en dokumentär på discovery channel jag såg för några år sen där jag fått lära mig att hårdrockare gillar att stå över räcken vid konserter och skrika sig hesa... kanske ett samband med den underliga barupsättningen?
nåväl när man lyckats lokalisera de minsta och till synes mest harmlösa rockar-snubbarna och ängsligt frågat om man får slå sig ner vid samma bord i brist på plats så startar alla helt och hållet unisont att skrika till introt av en låt. och då menar jag alla på hela stället. ALLA. det var coolt, det var som att någon tryckte på en knapp, de som drack när låten startade satte drickan i halsen och skrek med. jag som inte trodde att volymen kunde höjas där inne.
Givetvis var det en låt med satan Metallica som spelades. Och givetvis hade jag missat att det var ett liveband där som bara gjorde metallica låtar. Jag hade även missat att metallica spelade i globen dagen efter och att stället givetvis var till  taket fyllt av metallica fans + mig.
Bandet i sig var nästa underliga sak att fundera över. Vad jag förstod var de svenskar, men de pratade bara engelska till publiken och kallade publiken för "you motherfuckers" mellan varje låt.
De lät precis som metallica fast utan ett pedofil-wifebeater-Yeah efter VARTENDA EVIGA ORD! dvs det var lite bättre än orginalet.
alla på hela krogen skrek de tre sekunders långa partierna med text och headbangade de elva övriga minuterna av varje låt. Hur fan hann de dricka?
Nästa grej var att den största rockern i min närhet som för övrigt var den som mest verkade vilja spela på folks fördomar, långt hår, skägg, ringar i öronen, jeansväst, halloween och iron maiden tatueringar på armarna. som för övrigt bara verkade kunna snacka något intränat hårdrockarspråk (alla andra verkade haja). Detta språk baserat på mina tjuvlyssnar skills verkar mest bestå av vokaler, samt en hel del kroppsspråk. när man inte låter ska man göra obscena tecken med fingrarna, slänga ut tungan stirra den man pratar med rakt i ögonen och skaka på huvet. eller bara köra den klassiska headbangingen. Nåväl det jag skulle säga om denna odödlige bland dödliga var att han beställde in två sexor med ren vodka. jävlar, inte ens otta dricker så. sjukt. alla denna kung bland tjänares vänner drack amerikanskt kiss dvs budweiser. skumt.
Jag insåg i alla fall att jag var en 40 gubbe som hamnat bland ungdomar och var rädd och arg för att det inte var som förr. fast det var väl precis som förr antar jag.
jag tror inte man blir mindre förvånad om man är en utböling (som jag var i sammanhanget) och knallar in på en t.ex punkspelning. där tror man nog också att alla vill döda en fast de egentligen är rätt snälla. det var nog hårdrockarkidsen (de flesta 30+ minst).
jag kan fortsätta i all oändlighet om mina iaktagelser i detta betende som jag bara trodde man såg i komiska sketcher när någon gör parodi på denna typen av människor. jag letade febrilt efter kameror och kamerateam men såg inget. det var bara ett stim av james hetfield wannabes. galet.

det var i alla fall kul att vara ute med syrran även fast vi inte kunde prata så mycket då musiken var sanslöst hög och att jag mest var upptagen med att studera. bra kväll dock.
funderar på att söka statligt anslag för att göra en avhandling i ämnet.

sj var försenade med 46 minuter när jag skulle åka till stan förresten. idag ska jag försöka åka med det beryktade 1640 tåget igen.. återkommer nog om hur det har gått.

peace love and rock'n'roll

Svenmelander

We do this basically for ourselves. People appreciate it, which is cool, but I think they appreciate that we're doing it for ourselves. We're doing it our way, and how people like it is not up to us. We like it.
-James Hetfield

hahahahahahhahahaahhahaahahhahahahahahahha
ååh jag kan inte ens samla mig för att börja analysera det här citatet. god bless